Urolithiasis guide

Svensk version

Sidebar
Menu
Grundläggande begrepp och definitioner
.
MIAF-urolithiasis är en förkortning för säkerställd Metabolisk, Infektiös, Anatomisk eller Funktionell orsak till stenbildningen.
Utgör ca 15 % av stenpatientpopulationen.

Om det inte finns några hållpunkter för MIAF-urolithiasis har patienten per definition Idiopatisk Kalcium Urolithiasis (ICU), som i sin tur indelas i simpel och komplicerad.

Simpel idiopatisk stensjukdom:
• Spontan stenavgång hos patient som tidigare inte haft sten
• Unilateral typisk röntgentät sten, som enkelt kan behandlas med ESWL och/eller endoskopi
• Insignifikant stenrecidiv av typisk röntgentät sten (exempelvis spontan stenpassage av sten 6 år efter första stenepisoden)*

Komplicerad idiopatisk stensjukdom:
• Misstanke om MIAF-urolitiasis
• Signifikant stenrecidiv (exempelvis recidiv av 1x1 cm njursten eller bilateral stenbildning inom en perioad av 5 år efter den första stenepisoden)*
• Stor stenbörda (sten >2 cm och/eller stenar bilateralt)
• Tidig stendebut (<20 år)


* Signifikant stenrecidiv är stenrecidiv:
som markant påverkar patientens liv, exempelvis täta recidiv (<5 år, bilaterala recidiv eller stora recidivstenar
Insignifikant sten är:
recidiv som väsentligen inte påverkar patientens liv, exempelvis spontan stenavgång med okomplicerat förlopp.
Begreppen ”signifikant” och ”insignifikant” ger således möjlighet till individuell klinisk bedömning då en recidivsten hos en patient aldrig är densamma som en recidivsten hos en annan.
.

Grundprinciper


Syftet med utredningen är:

Att identifiera de stenpatienter där effektiv behandling/ profylaxmedicinering er möjlig och nödvändig för att undvika stenrecidiv och/eller njurfunktionspåverkan och/eller skada på andra organs funktioner. Dessa stenpatienter har en av två följande kategorier av stensjukdom:

• MIAF-urolithiasis, vilket utgör ca 10-15 % av den totala stenpopulationen.

• Komplicerad idiopatisk kalciumnefrolitiasis som utgör 25-45 % av den totala populationen med sten i de övre urinvägarna.

Utrednings- och behandlingsrekommendationerna är utfärdade efter följande principer:

1. Utvidgad utredning d.v.s utredning utöver diagnos/uteslutande av MIAF-urolithiasis är indicerad endast om både patient och läkare är villiga att acceptera konsekvenserna av möjliga fynd vid utredningen. Om patienten inte är motiverad till de eventuella behandlingsmöjligheter som erbjuds är utredning meningslös. Utvidgad utredning bör därför erbjudas patienter med komplicerad stensjukdom (d.v.s patienter där stensjukdomen till väsentlig grad påverkar patientens liv).

2. De riskfaktorer som patienten utreds för ska tydligöras vid patofysiologiska undersökningar, och vara relevanta för den aktuella patientgruppen.

3. Det är enbart indicerat att utreda för riskfaktorer som kan behandlas effektivt. Hit räknas riskfaktorer där behandling medför signifikant lägre stenrecidivfrekvens, vilket ska dokumenteras vid kliniska kontroller.
Menu